Det finns pister som utgör riktiga monument. Det är fallet med till exempel Face de Bellevarde i Val d’Isère och störtloppsbackarna i Kitzbühel, Wengen och Chamonix. Och sedan finns det pister som inte används för tävlingar men som ändå står på alla passionerade skidåkares lista, tack vare deras svårighetsgrad, svindlande känsla och panoramautsikt.
Vi ska nu fördjupa oss i sex legendariska pister i Alperna – svarta, branta, intensiva och storslagna pister. Här följer sex utmaningar för duktiga skidåkare.
Val d’Isère – Face de Bellevarde
Antal höjdmeter: 972 m
Bellevarde är en av Alpernas mest berömda pister och är också en av de mest fruktade. Till och med åkarna i världscupen har respekt för dess branta och krävande terräng.
Det är en av alpina världscupens svåraste pister och även den mest prestigefyllda – backen har varit värd för Albertvilles olympiska störtlopp, 2009 års världsmästerskap och över 15 olika världscuptävlingar.
”Den öppna och trädlösa pisten kan liknas vid fritt fall”
Den majestätiska pisten går högt över Val d’Isère och det känns verkligen som att man inte kommer att stanna förrän man har glidit hela vägen ner till byns kyrka!
Den första delen av Face de Bellevarde är relativt snäll, men högst upp i branten är känslan en annan – härifrån ser du hela vägen ner i dalen vilket ger en svindlande känsla.
Sluttningen är på över 35 grader med bara en kort flack där du kan hämta andan innan pisten fortsätter mycket brant ned mot byn.
Efter en sista adrenalinkick är du nere och redo att ta ett åk till – eller sätta dig och samla krafter över en varm choklad! Ett tips om du vill åka Face de Bellevarde är att vara där direkt på morgonen. När det är nypistat är det helt magiskt!
Kitzbühel – Streif
Antal höjdmeter: 862 m
Streif, i österrikiska Kitzbühel, är världscupens mest legendariska pist och slår alla andra. Alla tävlingsåkare drömmer om att vinna i Kitzbühel, eftersom bara de bästa kan behärska denna unika och extremt krävande pist.
”Streifs hastighetsrekord innehas av Michael Wachlhofer: 153 km/h”
Det som gör Streif så speciell är den varierande terrängen där snabbåkta partier, imponerande hopp och extremt branta partier (med över 40 graders lutning) varvas med kompressioner och skarpa svängar. Den legendariska pisten startar vid toppen av Hahnenkamms kabinlift, med milsvid utsikt över den tyrolska slätten.
Under vintern är pisten öppen för alla, men vissa nyckelpassager (till exempel Mausefalle, Steilhang eller Hausbergkante) är ofta ordentligt isiga och rekommenderas därför endast för mycket goda skidåkare. För att även mindre erfarna åkare ska kunna testa Streif finns dock en alternativ väg som gör att det går att undvika de allra svåraste partierna.
Chamonix – La Verte des Houches
Antal höjdmeter: 870 m
Även om ”verte” betyder grön på franska så är detta en svart pist som varje år står värd för Kandahar, en deltävling i världscupen i störtlopp.
”En av skidhistoriens första officiella störtloppspister”
När denna pist byggdes år 1946 angavs svårighetsgraden inte på samma sätt som i dag – på den tiden var grönt den svåraste färgen!
Denna berömda pist ligger i liftsystemet Houches i änden av Chamonixdalen och har i dag döpts om till Kandahar för att undvika förvirring. Starten sker vid toppen av Prarion på 1 900 meters höjd.
Åkarna kastar sig ut i riktning mot Mont Blanc innan pisten svänger ned i skogen. Därefter följer en rad terrängvariationer, smala partier och 180-graderssvängar som inte låter åkarna slappna av för ett ögonblick.
Även om denna pist inte verkar lika imponerande för oss vanliga åkare som andra, trädlösa pister (exempelvis Face de Bellevarde) är La Verte mycket teknisk och eftersom den ofta ligger i skugga är underlaget hårt, för att inte säga isigt. Det är den enda svarta pisten i Houches liftsystem och utgör en riktig utmaning för duktiga skidåkare.
Wengen – Lauberhorn
Antal höjdmeter: 1 000 m
Tillsammans med Face de Bellevarde och Streif är Lauberhorn en av tre pister i alpina världscupen som inte får missas. Pisten ligger vid foten av 4 000-meterstopparna Eiger och Jungfrau i området Berner Oberland och är en riktig dröm för passionerade åkare och tävlingsåkare.
” Världscupens längsta pist: 4,5 kilometer med en höjdskillnad på över 1 000 meter”
Med mängder av skarpa svängar och tekniska partier kräver Lauberhorn stor uthållighet och starka lår för att åkarna ska orka ta sig hela vägen ned.
Pistens rykte som en mytomspunnen och farlig nedfart bygger på några svåra partier, framför allt Hundschopf, den berömda passagen mellan två klippväggar där tävlingsåkarnas hopp kan mäta över 70 meter, och tunneln Wasserstation med sin smala passage under lokaltågets viadukt.
Les Arcs – Aiguille Rouge
Antal höjdmeter: 1 800 m
När du först kliver ur kabinen Aiguille Rouge kommer du först och främst att slås av den högalpina atmosfären och den storslagna utsikten. Toppen Mont Pourri ligger alldeles intill, Mont Blanc syns rakt fram och på var sida av kammen har du en otrolig utsikt över branta bergssidor.
”Aiguille Rouges magnifika svarta pist verkar balansera i tomma intet mellan två dalar”
Efter att ha åkt pistens första del, som slingrar sig över glaciären Varet, har du två valmöjligheter: åka Arandelières (en röd pist) eller fortsätta åka brant för att ta dig ned till byn Villaroger. Efter några svängar med panoramautsikt fortsätter pisten ned i en vacker skog av tallar och lärkträd.
Efter att ha åkt 1 800 höjdmeter bränner låren säkert ordentligt, men du kommer också att uppleva den fantastiska känslan av att bara några minuter tidigare ha befunnit dig på en glaciär på 3 226 meters höjd och att ha åkt hela vägen ned till en charmig bergsby omgiven av skog.
Val Thorens – Combe de Caron
Antal höjdmeter: 890 m
Combe de Caron är den mest omtalade pisten i skidområdet De 3 dalarna. Den branta nedfarten är vänd åt norr och ligger därför ofta i skugga, vilket gör att den är relativt svår och krävande att åka. Men till största delen kommer dess ryktbarhet från bergstoppen Cime Caron.
Kabinbanans slutstation ser ut att klamra sig fast på en av bergstoppens smala kammar. Panoramautsikten på 360 grader är fullkomligt unik och sträcker sig från la Meije i söder till Mont Blanc i norr, och vid fint väder kan man se hela vägen till Matterhorn.
”Härifrån finns endast svåra pister – antingen röda eller svarta”
Cime Carons svarta pist svänger runt toppen under kabinbanan och vänder sedan brant nedåt längs kammen, hela vägen ned till botten av Val Thorens liftsystem. Det är en pist som kräver både uthållighet och perfekt teknik.
Från toppen Cime Caron kan du även nå Orelle, en annan del av liftsystemet, via den svarta pisten Combe de Rosaël – och samtidigt njuta av ett fantastiskt landskap som bakgrundsvy.
